söndag 21 juni 2009

Marina twittrar i sommarnatten.


02.15: Nu skiter jag i det här. Jag går och lägger mig. Inser att jag egentligen inte är trött så jag knäpper igång tv:n.


02.30: Somnar gott till någon b-serie från åttiotalet.


03.00: Vaknar av ett högt, enformigt och monotont surrande. Sätter mig förvirrad upp och inser att jag hade en fluga vid örat. Somnar om.


03.30: Vaknar ännu en gång, denna gång pga av att något kryper på mitt ansikte. Mina mest primitiva stenåldersreflexer sätter in och jag börjar slå och vifta med armar och ben omkring mig likt en skalbagge som hamnat på rygg. Inser att det återigen var en fluga. Somnar om.


03.45: Vaknar igen av att något kryper på min arm. Hinner precis sparka av mig täcket innan det monotona surret påminner mig om att det nog är en flugjävel igen.


04.00: Har legat sömnlös i en kvart och lyssnat på flugorna. Bestämmer mig att nu är det nog. Får tag i pappas högt vördade TV-bilaga och ger mig ut på flugjakt.


04.03: Har lokaliserat dom båda små flygande terroristerna. Smyger likt en ninja, höjer mitt vapen, mumlar för mig själv, "you fuck with me, ey?" och slår. SPLATT!


04.05: Står stolt och beundrar mitt verk. En klockren fullträff. Flugans innandöme har gjort kanal 5:s morgonsändningar på midsommardagen oläsliga. PWN3D!!


04.06: Lokaliserar den andra flugan. Gör en smash som skulle göra Björn Borg avundsjuk och dödar flugan mot bokhyllan. Sätter mig sedan i soffan och njuter av segerns sötma.


04.10: Överväger att gå dom 5 meterna in till köket och torka av pappas tv-bilaga, men kommer fram till att jag inte orkar. Jag slår ihop den lite snyggt och lägger den på Tv-bordet.
Ser det som en hämnd för min bitvis taskiga barndom.



04.15: Lägger mig under täcket och somnar, bättre än någonsin. Lite ironi och självdistans är den bästa huvudkudden!




2 kommentarer:

  1. Fan du är en jävla pärla Marina! Jag skrattar högt, inombords :) Önskar bara att du kunde blogga lite oftare :P

    SvaraRadera
  2. Hahaha, guh vad härligt att läsa detta, så underbart skrivit, nästan som om man var närvarande, underbart!

    SvaraRadera